fredag 13 september 2013

Sen sist..

..så har det ju hänt en hel del!
Skolan har börjat, Freja går regelbundet hos dagmamman, jag har börjat köra styrketräning ordentligt igen, dansen går lite på halvfart, stallet går i full fart, vardagen är stressig, förkylningarna avlöser varandra, MEN det är fortfarande sommar! (?) Vilka dagar!! Hur skönt som helst! Över tjugo grader varje dag! Hade satt på golvvärmen, stängt fönster, satt på nåt element och förberett oss för hösten men tji fick vi. Höll på att svettas ihjäl om natten så det var bara att öppna upp igen.
 
I söndags tog vi en eftermiddag nere vid slottet, hamnen och badet. Åt god mat, fikade, lekte och njöt i solen. På badplatsen badades det för fullt och det var massor med folk ute i det gröna! Jag hade jobbat på förmiddagen så det var en riktig härlig eftermiddag!
 
I veckan har det varit full fart med skola, stall och träning. Freja går långa dagar hos dagmamman nu, 07-16, och det känns lite för länge egentligen, känns som jag aldrig träffar henne. Men hon vill verkligen åka dit, vaknar glad varje morgon och springer ut till bilen, är glad bör jag lämnar henne och vill vara med sina kompisar. Härom morgonen glömde jag dock ge henne en puss innan jag åkte, hon fick bara en kram. Så när jag nästan var ute vid bilen så öppnades dörren igen och dagmamman ropade efter mig. "Du måste komma tillbaka! Freja fick ingen puss!" Och Freja stod bakom; "poss, poss, poss!!" Haha, hon är ju för söt ibland. Hon fick sin "poss" och sen gick hon in igen och fortsatte leka.
 
Eftermiddagarna är ju då lite mer kritiska. Trött tjej som varken vill åka hem eller vara kvar, vill inte krama dagmamman hejdå, vill inte hoppa in i bilen. Ska göra allt själv, ta på sig skor, knäppa bältet, klarar det inte riktigt och får världens spel! Slutar oftast med att jag bara tvingar in henne i bilen och åker men en unge som illvrålar! Hon ger sig liksom aldrig oavsett vad man hittar på. Efter man åkt några meter så är allt bra igen.. Och förhoppningsvis håller det i sig när man kommer hem oxå. Ibland gör det det, ibland inte. Idag har det varit utbrottens kväll big time! Hej och hå! Bingo bingo, hålla för öronen och räkna till fem triljoner! Hon ska upp i knät, och så fort hon kommit upp så ska hon ner, och när man släpper ner henne så slänger hon sig på golvet och skriker, slår ofta i nånstans så blir det ännu värre. Och så ska hon upp igen, eller så vill hon inte veta av oss. Puh.
 
Kvällen slutade iaf bra. Bad med massa skratt och somnade nöjd och glad. Väldigt lätt att lägga just nu! :)
 
Det får räcka för nu.. Återkommer väl nångång ;)
 

1 kommentar:

  1. Man tror man är ensammast i världen med en kvällsgrinig unge, men så är det visst inte. Hungrig varg och då måste maten lagas. När jag gör det så vill Nellie stå mellan mig och spisen så jag inte kan laga mat. Får hon inte stå där blir det grinigt och hon slår givetvis huvudet i ugnsluckans handtag och blir änn mer arg. Jisses....att en så liten kan få såna utbrott. Skönt nu iaf att vår läggning fungerar (ta i trä) och hon vill somna själv i sin stora säng. Växasängen är halleluja :) Efter fem hemmaveckor har vi nu oxå vart förkylda i ett. Blir väl av med alla sjukdomar lagom tills dom flyttar hemifrån och då blir det väl barnbarn och allt börjar om haha :) I dag var det dax igen för vabb av en tjej som mår bättre hemma. För frisk för att vara hemma, men för sjuk för att orka med tempot på dagis. Hoppas vi kan ses nån gång så tjejerna får leka lite. Er lekpark lockar :) kram

    SvaraRadera