Hästägare

Meeeen perkele!
Här hade jag skrivit så långt och fint och skulle bara ladda upp lite bilder. Nätet har strulat lite idag så bilderna ville inte. Startade om programmet. Vips så var allting borta! Damit.
 
Så vad händer i livet?
Johan har varit i Gävle på trav idag, så jag och Frejsi gick ner till stallet och hjälpte dem göra klart. Putsade lite extra på Amazone d'Inverne, som från och med nu är vår egen! Ägarna tröttnade på henne, men Johan gillar henne och vill ge henne lite mer tid så han köpte henne. Hon är ju bara tre år, och har tjänat lite drygt hundra tusen redan. Det är tufft åt henne i loppen nu men potential finnes! Och hon har växt massor på både höjden och bredden sedan hon kom så det kan behövas lite tid att hinna med sig själv.

Amazone då (i våras när hon kom) och nu. Viss skillnad..


Freja var på gott humör i stallet. Sov en stund och kollade när vi jobbade resten av tiden. Det går så enkelt ibland ;)
På eftermiddagen kikade vi på pappa på ATG live. Det blev först en oturlig upploppsgalopp som hade blivit sämst tvåa och en lite bättre tredjeplats sedan. Några kronor in iaf.
 
Under tiden jag var i stallet så ringde telefonen. Det var min chef! Hon undrade om jag inte kunde börja jobba snart.. Åhhh så sugen jag blev! Hon gav på förslag att jag kunde ta lite helger och kvällar, och jo klart man skulle vilja.. Någon frivillig som vill ta hand om Frejsan kanske? Saknar jobbet, skulle gärna ta några pass. Ska åka dit nästa vecka och prata mer om framtiden, hur det blir i vår och sådär.. Kul att höra att man är saknad iaf ;)
 
Freja har hängt i mina byxor hela dagen idag. Blir arg så fort jag går iväg och kommer tjoandes efter.. Vill upp i knät, mysa i max en minut. Ska ner omedelbums och reser sig så fort hon är nere och ska upp igen. Upp och ner.. Hon börjar få lite kläm på att ställa sig upp nu. Dock ingen direkt koll på vad som är bra att hålla i. Och imorse brakade hon i golvet när hon hittade saker att hålla i med båda händerna och glömde hålla i sig själv. Ingen större fara, gick över efter lite tröst, och jag antar att det blir fler gånger. Många fler gånger..

 
Duktiga jag skulle raka mig under armarna idag och lyckades väl skära mig i armhålan! Hur lyckas man? Sved som f-n!
 

Back in business

Yes, idag har jag återtagit dansgolvet! Fyra veckor har gått sedan operationen och det var efter den tiden jag var lovad att få börja träna som vanligt igen. Ska till sjukgymnasten på måndag så ska ju höra med honom vad han tycker och tänker men idag fick det iaf bli lite dans! Hela tre danser faktiskt! Det var skoj men kändes lite stumt i benet. Känns att det ligger en bra bit efter det andra.. Kom ihåg dansen jag ska 'tävla' i iaf. Kan ju vara bra att ta rätt steg även om det inte kommer bli så graciöst och vackert precis..
 
En som stortrivdes på dansen var den lilla fröken Freja! Oj vad hon dansade loss alltså! I famnen, på golvet med stöd, stående överallt, krypande, sittande ja till och med liggande dansade hon! Hennes sämsta kvällstimmar var som bortblåsta och hon var gladaste ungen i stan :) Hon sov jättedåligt under dagen idag så trodde hon skulle vara supertrött på väg hem och under nattningen, men hon var så uppe i varv att hon knappt kunde somna!
 
Dåligt med bilder idag.. Så kan det bli ibland..

Lyx

Idag har jag haft lite egentid! Hela tre timmar! Vilket lyx va :)
Det resulterade i ett besök hos frissan och en hel del shopping! Freja fick vara hos pappa i stallet och de hade haft så trevligt så. Hela förmiddagen spenderades på öppna förskolan så hon var lagom mör på eftermiddagen när jag lämnade av henne.
 
Jag drog in till stan, första anhalt; Barnens hus. Skulle inte ha något särskilt med de ska tydligen slå igen här i stan och rear ut det mesta till 50%.. Hittade en hel del kläder och skor till fröken. Börjar bli dags för skor nu märker jag, nu vägrar hon ju sitta still en sekund var vi än är så kan bara bra med nåt ordentligt på fötterna när man inte är hemma.
 
Kläder blev det med, framförallt byxor. Försöker hitta jeans åt henne som passar men det är lite svårt tycker jag. Alla känns så hårda och otympliga och eftersom jag själv är jättekänslig för kläder som sitter hårt runt magen så känns det som att hon är det oxå. ;) Vill iaf inte klä henne i nåt som känns obekvämt.
 
Hann in på några andra affärer på stan med och handlade faktiskt lite till mig själv!! Det var ju inte igår. Lite nya träningskläder blev det, och några toppar.
 
Har förresten fått hem kläderna till Freja som jag beställde för ett tag sedan. Så fina så! Inte så mycket utav det som hon kan ha just nu dock, eftersom jag beställde lite för stort med flit. Men den som väntar på nåt gott :)

 
Efter shoppingen var det dags att ta plats i stolen hos Sali på Atmosphair. Sist jag hade bokat tid så blev det inställt i sista sekund så nu var det ett tag sedan jag var där, så det var kul att träffa henne igen. Och håret blev kanon.

 

Effektiv

Denna dagen har gått i full fart! Sov jättedåligt inatt för hade ont mest överallt - förkylning på g? Och Frejisen sov oxå lite sämre, vaknade till både fyra och halv sex, inget allvarligt, var bara att lägga ner henne igen så somnade hon om, men jag blir ju störd ändå.. Så idag tog jag faktiskt lite meducin för att slippa värken ett tag, och sedan har jag kört gärnet hela dagen för att inte somna till ;) Men vad mycket man hinner bara kroppen funkar liksom!
 
Resultat av dagen: tvättat sex (6!) maskiner tvätt, med bland annat gardiner och mattor och sånt där tråk som man aldrig tvättar, diskat en maskin disk plus en massa för hand, gjort lunch, gjort middag och massa matlådor, bakat bröd, bakat en kaka, städat halva huset, tittat ner i stallet en stund, tränat, duschat, gått en långpromenad med Freja och lekt med henne som vanligt.
 
Yeah!
 
Så därmed får det vara nog för idag! Hoppas på en bättre natt inatt, utan rosa hönor!
 

Lycka att vakna till denna solstråle! Godmorgon mamma! Här STÅR jag! :) <3

Snuttan sover förmiddag. Första gången på flera månader som hon somnade på rygg!

Mammas käk skare va! Spaghetti å köttfärssås! Tror hon åt mer än jag!

Träffa familjen :)

I helgen blev det en liten tripp hem till familjen i Dalarna. Först lilla rara mormor som blev väldigt glad över att träffa Freja (ja mig med kanske) igen. Det bjöds på risgrynspudding som både jag och lillan tyckte vad gott! Kanske skulle göra en sån nån dag? Jättelätt enligt mormor :)
 
Nästa punkt på programmet var lunch hos pappsen och Pia. Syster Fia kom oxå dit och även vår bror Per som var hemma och hälsade på i helgen tillsammans med sin sambo Ida. Kul att få träffa dem! Vi grillade kött och åt klyftisar till. Gött gött..
 
Så vidare till mor och Peter.. Å vad hittar man väl där, ja vad hittar man där?
Jo...
En ny uteplats såklart! Vore ju nästan konstigt annars ;)
 

Så fint så! Man kan gå runt en hel dag och bara sitta överallt. Helt galet, fast fint :)
 
Vi sov i 'sjöstugan' och Frejsan sov lika bra som vanligt. Mamsen var orolig över att babyvakten inte funkade eftersom det var så tyst, men hon sov så lugnt och skönt så. Jag sov väl som jag brukar, fast lite sämre. Nå väl, har drömt massa så sovit en stund har jag gjort iaf.
 
Drömde bland annat att jag bar runt på en fågel som var en höna korsad med en flamingo, så det var en rosa höna. Jag hade haft den med på det allra första kortet på Freja vi tog på bb och efter det så dog pippin och nu fick jag massa hatbrev och grejer på facebook eftersom jag var sån djurplågare..
Jorå såatt.. Normal nästan jämt.


Hem igen idag på eftermiddagen, Freja sov mestadels av vägen och var glad resten så inga problem där. Köpte med mig lite kinamat som vi har gottat i oss till Bingolotto. Jag vill ha en ny bil! Vi vann 100 spänn.. Kanske räcker till en wunderbaum med nybilsdoft? Man får vara glad för det lilla ;)

Vacker som en ros ;)

Freja hos sin mormor

Mamis hus!

Finaste buspojkarna Grim och Zingo

Ibland behöver man karta för att hitta i obygden ;)

Freja träffar sin kusin Oscar <3

Kinakäk! Gottgott

Det har sina fördelar att ha en trädgårdstokig mamma. Mycket gott blir det! Tack tack :)

Mysig fredag

En snabb godnattblogg blir det idag. Har haft en fin dag på Parken Zoo med syrran, Biran och andra mammor och våra små. Vi lyckades missa regn dagen till ära, både vädret och tjejerna skötte sig exemplariskt och vi strosade runt i närmare fyra timmar. Det var lite mer givande för småttingarna den här gången och Frejsi fick se både apor, grisar och strutsar och klappa getterna inne på miniland.

 

Tack Birgitta för den fina bilden på Freja! :)

Haft lite fredagsmys idag! Tog till och med nåt glas vin! Nu kändes det inte riktigt lika konstigt och "fel" längre när det är nästan ett dygn till nästa amning.
 
Trevlig helg och godnatt!
 
Ps. Freja sov som en prinsessa i sitt nya rum, sov hela natten i natt och somnade lika nöjt idag! Ds
 

Eget rum!

Idag är ingen vanlig dag, för idag är Frejsans inflyttningsdag! Äntligen dags att få sitt egna rum! Det hade nog blivit tidigare om vårt hus inte är byggt som det är, med vårt sovrum på ovanvåningen och hennes nyblivna på bottenplanet, men nu när hon nästan alltid (kors i taket, ta i trä och allt sånt där) sover hela nätterna så kändes det som det var dags. Och idag har vi haft inflyttningsfest ;) Mamman var kanske den som blev mest nöjd med rummet, hon som inte skulle klä sitt barn i rosa och bara köpa rosa grejer.. Men Freja verkar trivas hon med. Marsupilamin (eller vad det nu heter?) som hänger i en gummisnodd i taket blev snabbt en favorit.

 
Fortfarande fattas det en gardin. Hade ingen lämplig hemma och har väl inte gjort så stora ansträngningar för att hitta någon heller. Symaskinen och jag pratar oftast inte samma språk så det ger jag mig inte på just nu.. Så tillsvidare får hon ha mosters gigantiska orm (ja, jag vet att det är din LN.. Den har bott hos mig rätt länge nu va?) som fönsterprydnad :)
 

När Freja sov eftermiddagsluren så städade jag och möblerade klart rummet, och flyttade ner hennes säng och byggde om den så botten är längst ner. Hon ställer ju sig upp så smått så det var verkligen dags. När hon kom in efter sin tupplur ute i vagnen så såg hon sin säng och det märktes verkligen att hon såg den. Däääh, däääh, utbrast hon och tog tag i spjälorna. Spännande!

 
Hon vaknade så sent på eftermiddagen, klockan var nämligen över 18 och hon hade sovit två timmar, så trodde inte hon skulle bli så lättsövd nu på kvällen. Men gröt och lite amning runt åttatiden, så lekte hon lite med pappa i soffan och sedan märks det så väl när det är dags att sova. Lite gnäll och kläng på mamma, säga godnatt till pappa och sen gick vi inte upp, utan i på hennes rum! :) Däääh, dääh, igen! Hon nästan slängde sig ner i sängen!
 
Jag lade några nappar runt henne, gav henne sin gose-Frank och en godnattpuss, satte på babyvakten och gick ut. Efter några minuter kikade jag in igen för att se om den verkligen funkade som den skulle. Det var ju knäpptyst! Det roliga var att hon sov inte! Hon låg och lekte lite tyst för sog själv och struntade fullkomligt i att jag kollade läget. Har gått en timme nu så antar att hon somnade sen! Underbara unge!
 
Blir spännande att se hur natten och morgonen blir! Succé hittills iaf! :D
 

Onsdag

Vilken fin dag vi har haft idag! Det märks sån skillnad redan när fröken slår upp ögonen på morgonen. Hon vaknade till runt halv sex, jag tänkte att nu är det kört för den här morgonen, stoppade i nappen och la henne till rätta, klappade om henne och hon somnar om och sover till tio över sju! Och hon somnade strax efter åtta igår kväll. Elva timmar! Har varit solstrålen själv hela dagen! Kunnat leka själv i timtals och satt nöjd i vagnen i flera timmar medan jag gjorde en insats i stallet då halva personalstyrkan var på sjön och fiskade ;)
 
På eftermiddagen åkte vi på en shoppingrunda då det är dags att Frejsan-säkra hemmet. Grindar, eluttagsskydd och lite annat smått och gott blev det. Freja fick sitta i vagnen som stora barnen gör och tyckte det var hur kul som helst. Alltså vilken skillnad det är på den ungen. När hon är glad är hon hur glad som helst, skrattar åt allt och går med på precis vad som helst. Och sen är det som att vända på ett blad. Upptäckte en hel hög med myggbett i nacken på henne. Kan det varit dem hon var så ledsen över igår? Hon låg på soffan och jag strök henne över betten som lite kliande lindring, och då somnade hon, sötisen..
 

Självporträtt ala Frejsis som leker med mammas telefon ;)


Idag har jag registrerat mig till Swedish. Fick svar av mitt Pro(ffs) Pim som tyckte vi skulle köra twostep så då blir det så. Där kan man ju gå lite fint runt golvet bara :) Blir oxå lilten som jag kör i classic. Kanske inte den bästa dansen men jag vill ha det gjort på en gång. Och även där kan man ju oxå gå stegen bara.. Då ska man upp på golvet alltså, trots allt. Undrar om det kommer vara mer eller mindre nervöst nu? Återstår att se :)
 
Efterlyser en bra personlig tränare som har koll på skador och förslitningar. Hur hittar man en sån? Inte det lättaste.. Jag vill ju kunna träna så mycket som möjligt på ett sådant vis att jag inte försämrar mina skador utan gör att jag håller ihop så länge som möjligt och förebygger ytterligare besvär och skador. Läser man det som finns om träning med artros så hittar man ju typ att jo, men promenera en halvtimme om dagen är bra träning. Mm, det är ju inte riktigt det jag är ute efter kanske.. Kommer ju se lite rolig ut till slut om jag fortsätter köra styrka med överkroppen och inte kan göra någonting med benen. Men bara knät blir bra så kan man väl försöka med en del iaf. Ska ge min nya sjukgymnast en chans oxå.. Vem vet han kanske har några bra idéer. Det blir mycket tjat om min jäkla kropp och framförallt höft. Men det är svårt att låta bli när den påverkar mitt liv så mycket som den gör.
 
Nu kör vi dagens sista knäövningar och sedan hopp i säng. Hade förberett en uppesittarkväll med SYTYCD men vad händer!? Jo de har slutat sända det!?!? Mitt i en säsong??? What?? IRRITERANDE!!! Får leta på de sista avsnitten på nätet istället då..

Today

Sommaren har inte riktigt gett upp hoppet ännu! Det är fortfarande varmt och skönt, ja nästan hett i några lyckosamma ögonblick! På kvällarna är det desto kallare. Jag fryser som en tok trots att vi har 24 grader inne. Hur går det ihop?
 
Gräsklippning och ogräsrensning idag igen. Hur fort växer det egentligen?? Tycker jag står med rumpan i vädret och plockar maskrosblad hela tiden! Freja har varit kinkig hela dagen.. Igen. Jag hoppas det är tänderna. Nåt måste det då vara! Hon är ju världens gladaste i vanliga fall när hungern inte tränger sig på. Men när pappa startade gräsklipparen slutade hon gnälla och tittade med stora ögon! Hon verkar gilla alla slags ljud.. Desto högre desto bättre.. Musik, tv, dammsugare, gräsklippare, ja det mesta funkar som distrahering..
 
I förmiddags var det öppna förskolan igen. Det var lite dåligt med barn idag, antagligen många som börjat på 'riktiga' förskolan nu, och de nyblivna föräldrarna har inte riktigt hittat dit än.. Men några tappra var vi, och vi sjöng och lekte som sig bör.. Så några timmar har hon allt varit glad. Men hon verkar oxå väldigt trött just nu. Somnade både på vägen dit och på vägen hem. Verkligen inte likt henne..
 
På eftermiddagen blev det stallet som vanligt och när hon tröttnat på att klappa hästar och äta på pappas körspö (!?) så gick vi en längre promenad runt travbanan. Första lite längre turen för mig sedan jag opererade knät. Det gick helt ok faktiskt. Det som krånglar är dock höften som vanligt. Det är liksom den som tar all skit, oavsett om jag är stel i nacken, har ont i ryggen eller har vrickat foten så nog sätter det sig i höften. Man belastar väl fel och håller på.
 
Nästa helg är det Swedish Open i Täby. Kan jag hålla mig från dansgolvet? Kanske inte!.. Har nästan bestämt mig för att tävla två danser. Eller ja, tävla och tävla.. Stå på golvet iaf, för att få räkna tävlingen och på så vis kvala till VM, utifall jag skulle ha lust och tid och ork och råd att åka dit. Man vill ju iaf ha möjligheten. Känner jag mig själv rätt så kommer jag dock ha svåååårt att inte ge gärnet och istället bara gå stegen. Kommer kännas jättekonstigt. Men ska bli så kul att träffa alla igen (som vanligt). Kanske att man till och med lyckas fixa barnvakt någon timme så man hinner se lite fina tävlingar!
(Frejas moster 1 & 2.. känn er inte tvingade men ni får ju gärna om det skulle vara så.... ?? ;)))

 

 

Back in the days..

Jag fastnar så mycket i olika bloggar och på olika sidor så jag får ingenting gjort om kvällarna. Iofs rätt så skönt att bara sitta och slappa men man kunde ju nångång lägga ifrån sig paddan och umgås med sambon eller göra nån nytta kanske.
 
Nåja.. Igår fastnade jag på denna duktiga tjejs blogg. Hon har en före detta kallblodstravare som nu går dressyr ända upp i medelsvår! Vilket jobb hon lagt ner! Helt makalöst! Jag var nöjd när jag kom till start i L:C med min gamle Jutzy som jag kämpade med i så många år. Hårfin skillnad, eller? ;)

 
Men vad jag saknar att rida, det inser jag varje dag nu för tiden. Det brukar vara så speciellt när hösten närmar sig. Man får nya kataloger hem med fina ridkläder och snygga saker till hästarna med. Det blir så fint och klart ute, fina färger i träden så småningom och härlig luft så hästarna blir pigga och glada. Så mysigt att ge sig ut på en ridtur. Frysa lite smått när man ger sig iväg och sedan bli varm av ansträngningen och då svalka sig igen av fartvindarna. Sedan komma in igen, pyssla om kusen och ge honom mat. Höra hästarna äta hö, hur rogivande är inte det.. Ja det gör jag väl varje dag, hör hästarna äta hö alltså, men ändå. Jag saknar det ändå.
 
Jag undrar om jag nånsin kommer kunna rida igen. Nån dag måste jag nog offra mig och ta en tur. Det får bli när jag slutat amma så jag kan stoppa i mig rejält med smärtisar dagarna efter.. :(
 
Tänk på den tiden när Ellen och jag red nästan varenda dag. I ur och skur, ute på gamle russ-araben Tarib och fjordingen Filur. Senare blev det travarna Judge Dredd och Cadett Qui och en hel hög till med tokiga djur. Vi red vilse hundra gånger om, jag var envis och trodde jag visste vägen, syrran började gråta för hon blev så arg och vi blev osams på obestämd tid. Hästarna tappade skor och vi höll på att sjunka i myrarna och fastna mellan stockar och sten. Vi trillade av titt som tätt och red i skengalopp uppför Lekombergsbacken. "Fille" rymde varje dag och åt upp allt han kom över. Vi blev jagade av huliganen Felino genom hagen och vi tog hand om kvigor och tjurar och åkte mjölkbil hem på kvällarna. Vi klättrade och hoppade på höskullen - och på den tiden hade man riktigt hö! Det var tider det! :)
 

Graviditeten

Så har jag äntligen fått ändan ur.. En av de mest betydelsefulla perioderna i mitt liv.. Håll till godo :)
 
 
Det var början av mars det hände.. Jag var mitt i en träningsperod inför kommande tävlingssäsong och även om jag visste att det kunde bli verklighet så törs man ju knappast hoppas.. Så under tävlingen i Berlin i mitten av mars gav jag som vanligt allt, även om jag skippade drinkarna den här gången.. Mina kära vänner ifrågasatte inget då jag skyllde på värktabletter men har i efterhand fått veta att de undrat lite i smyg..
 
I början av april var det dags att testa och där kom det.. Ett litet streck som betyder så mycket! Johan som är känslomänniskan själv suckade lite lätt och utbrast, åh herregud, nu är det slut på friden..
 
Inte långt därefter kom det typiska morgon-illamåendet. Det smög sig på och höll sig i från och till i tre månader. På grund av röntgen och annan utrustning på jobbet visste snart de flesta av kollegorna om mitt tillstånd. Det kändes lite konstigt att många som jag bara känner lite ytligt visste, men inte min familj, med undantag av mina systrar som har vetat om hela tiden..
 
I vecka nio var det dags för första ultraljudet, och det var såklart spännande men jag hade ändå ett lugn inom mig. Och jodå, där fanns ett litet hjärtslag, en snabbt flimrande liten punkt i den lilla varelsen som skulle förändra våra liv.. Man kunde redan nu ana huvudet och kroppen och det kändes skönt att höra att när allt ser bra ut nu så minskar risken för missfall betydligt. Jag fick med bilder hem och man kände sig hur stolt som helst över dessa första kort på vår framtid..

v9.. Ett litet pyre!

 
Det var därefter tid för att boka det första mötet med barnmorskan, ytterligare ett tecken på att detta var verkligt! I vecka tolv var jag på första besöket, som innebar invägning, urinprov, blodprov, blodtryck och en hög med information. Alla värden var bra så långt och efter vecka tolv kändes det ännu lite mer säkrare. Men än hade vi inte berättat för omvärlden, förutom några få vänner.
Illamåendet avtog några veckor efter det och samtidigt började magen växa så det syntes! Fantastiskt!
 
Jag ville så gärna göra mitt andra ultraljud lite tidigare än i normala vecka arton, eftersom den veckan var midsommarveckan och vi precis då skulle hälsa på min familj hemma. Min käre far skulle ingå äktenskap med sin Pia och vi skulle fira sedvanlig midsommar både här och där. Mina önskemål genomfördes och jag fick redan i vecka sexton göra det andra ultraljudet. Lite tidigt eftersom man inte ser lika bra hur pyret utvecklats men ändå tillräckligt långt fram för att se att allt är som det ska.
 
Jag satt ensam utanför dörrarna till förlossningen, där ultraljudet skulle göras. Det var nog runt den här tiden som jag började känna mig gravid på riktigt. Magen syntes såpass att de som inte visste något nu vågade fråga, eftersom de trodde sig kunde avgöra att det inte var några godiskilon som hade smygit sig på utan en mycket trevligare anledning än så. Jag var inte så nervös innan, utan hade snarare en rätt så behaglig känsla inom mig. Och ultraljudet gick alldeles utmärkt. Den lille var pigg och gjorde gymnastik i magen, och vi fick några fina bilder på pyret i profil. Barnmorskan frågade aldrig om jag ville veta könet, och jag frågade inte heller. Det sparade vi tills Johan äntligen var med, vilket vill säga vid själva förlossningen ;)

v 16.. En vilde :)

 
Så var det äntligen dags att åka hem till familjen för att berätta den stora nyheten. Jag hade gjort iordning ett försenat morsdag-kort till mamsen och ett bröllopsgrattis-kort till far med bild på den lille och en hälsning till mormor och morfar att "vi ses i november!'
 
Syster Sofia hämtade mig vid tåget och det var med stor spänning vi åkte hem mot mors och Peters hus. Skulle hon misstänka något? Hade någon av mina systrar försagt sig? Kom hon ihåg att jag varken ville ha snaps, cider eller vin i påskas när vi var hemma? Skulle hon se magen innan jag hann säga något? Jag var nu i vecka sjutton och magen syntes rätt så tydligt, trots att jag hade dragit på mig en stor bylsig huvtröja. Mamsen var som vanligt ute i trädgården och pysslade. Och hon kom lika glatt som vanligt fram och gav mig en kram. Inga konstigheter så långt.. Jag backade undan och började gräva i väskan efter kortet. Kunde inte hålla mig längre. Och syrran tog fram mobilkameran för att filma "the big moment". Mor beklagade sig roat när hon fick kuvertet, "jag som redan fått morsdags present, jag behöver inte ha något mer". Och sedan öppnade hon..
 
Tappa hakan brukar man ju säga om de som blir lite lätt förvånade. Men här kom det uttrycket verkligen till sin rätt. "VA!?!?!?!?" utbrast vår käre mor! "Är det så!?!" så rusade hon fram till mig och stirrade på min mage..
 
Så var det första avslöjandet gjort. Positivt får man väl säga. Mamsen blev mycket glad och väldigt överraskad. Hon hade inte anat det minsta, och var imponerad över att varken jag, Ellen eller Sofia hade försagt oss.
 
Nästa person att bli överraskad var då vår far. Han såg inte ut att ha några särskilda förhoppningar när han öppnade mitt kuvert, och verkade inte förstå vad han läste när han vek upp kortet. Utan att få fram så mycket mer än lite mummel så gick han raka vägen fram till mig och gav mig en lång, varm kram, med glädjetårar rullandes ner för kinden. Jag behöver väl inte säga att han blev glad. Och så även Pia. Den bästa bröllopspresent de kunde få <3
 
Övriga familjen fick också veta nyheten den här helgen och alla blev glada såklart, såvitt jag vet iallafall, och vi hade en mysig midsommar med bröllop och fest och allt.

Vecka 18. Hur kunde familjen INTE se denna mage?! ;)

 

Sommaren gick i rasande fart, och magen växte lika så. Strax efter vecka sjutton hade passerat så tyckte jag mig känna lite pirr i magtrakten. Och visst hade jag rätt, för snart pirrade det mer och mer, pirret blev till små strykningar, fladder och så småningom sparkar. Från första stund var det en liten vilde där inne. Framför allt på kvällarna när jag själv började lugna ner mig men sedan även på morgnar, dagar och nätter.. Antar att en aktiv mamma även ger en aktiv bebis, och det ville jag gärna ha.

 
I slutet av sommaren var vi till Gotland på vår sedvanliga semester och det var en skön vecka . Än hade jag inga direkta krämpor, illamåendet var borta och jag hade inte heller gått upp så mycket i vikt. Den 5e augusti sa vågen en ökning på 6kg och det var inget jag kände av, mer än att magen hade växt lite. Något som jag dock inte var så glad över var mina åderbråck och sprängda blodkärl på benen. Stödstrumpor blev ett måste, men en del satte sig ju oturligt ovanför knäna också.
 
I början av september var det Swedish Open i Stockholm, och jag gjorde mina sista dansinsatser på tävlingsgolvet för det året. Det blev bara koreografi, inte så ansträngande men väldigt roligt och det blev inte sämre av att få vinna :) Och det blev två tjockisar i samma hotellrum den helgen eftersom en av mina närmaste vänner Birgitta var i samma tillstånd som jag! Härligt!
 
 
Jag jobbade tills det var två månader kvar till beräknad förlossning. De allra flesta på vårt jobb går då, eftersom det kan vara rätt så tungt och slitigt och dessutom stressigt vid akuta operationer.. Hade nog kunnat jobba ett tag till, och det var med stor sorg jag lämnade mitt arbete den sista dagen, men det var ändå skönt att vara hemma och pyssla, och speciellt eftersom vi hade köpt vårt fina hus och snart skulle flytta!
 
Flytten gick bra, jag kunde ju inte hålla mig lugn och bar säkert mer än vad många tyckte att jag skulle, men vad gör man? Vill ju bli klar nån gång och jag kände mig pigg.. Det var lite jobbigt att bygga ihop alla Ikea möbler vi köpte, svårt att andas när man ska böja sig ner och jobbigt att kräla runt på golvet, men det blev gjort och både jag och bebis mådde bra vad jag kunde känna. Vi blev klara med flytten ungefär en månad innan det var dags och hann bo in oss och fixa pyrets säng, skötbord och annat smått och gott ;)
 
Trots nytt hus att pyssla i så kände jag mig rastlös och var i stallet åtminstone ett par timmar varje dag. Var helt övertygad om att det var bättre att hålla igång och röra sig så mycket som möjligt än att jäsa i soffan och smälla i sig massa onyttigheter. Jag åt som jag gör normalt under hela graviditeten och fick inga direkta cravings heller.. Kanske att det blev några fler mazariner än normalt? Ja.. Det blev det nog ;) men å andra sidan blev det mycket mindre choklad, som inte alls smakade lika gott som det brukar!! Men det där att äta för två det skippade jag. Bebis växte som den skulle och jag var inte så himla hungrig helt enkelt, så varför moffa i sig i onödan?

Vecka 35. Inte allt för stor :)

 

Jag hade gått upp 13kg i v36. Fick en hel del vätska i ben och fötter och nu var det gympadojor som gällde, tillsammans med stödstumpor. Efter morgonutsläpp av hästarna och ett par timmars stallskötsel så var man skönt trött i kroppen och kunde med gott samvete promenera hem till vårt lilla hus..
 
En av dagarna hände dock det som inte får hända. En av våra hästar var inte riktigt på humör, kastade upp ett av frambenen och tjongade till mig i magen. Nej visst man kan låta bli att hålla på med hästar, man kan låta bli att dansa eller gå på promenad utifall man snubblar och ramlar på magen, man kan låta bli att åka bil utifall man skulle krocka, man kan låta bli att röra sig överhuvudtaget. Upp till var och en. Självklart blev jag livrädd, trots att jag kände att liten levde om som vanligt där inne. Jag ringde förlossningen och fick komma upp och kontrollera att allt var som det skulle. De sa på en gång att magen är en jättebra förvaringsplats för bebisar och de tål mycket mer än vad man kan tro. Jag fick ligga där någon timme för att kontrollera hjärtljuden och de gjorde även ett ultraljud.
 
Läkaren var bekant från jobbet och efter att han sett att allt såg bra ut så flinade han lite och frågade om jag hann se vad det var för kön på barnet? "Neeej" svarade jag, "jag tittade inte så noga och jag vill inte veta!"
"Då säger jag inget då?" frågade han igen och skrattade lite. Jag ruskade bara på huvudet. Ultraljudet gick superfort, och eftersom han såg så fort vad det var så var jag från den stunden säker på att det var en kille.
 
Eller jag ska väl säga som det var; jag har alltid velat ha en tjej, och hade hela tiden en känsla av att det var en tjej. Kunde inte tänka mig att jag skulle få något annat. Så därför försökte jag förbereda mig på att det skulle vara en pojke. Men utåt sa man ju det som alla säger, bara det är friskt och mår bra så spelar det ingen roll.. Eller? Jag hade säkert blivit överlycklig över en liten pojke med, åtminstone hoppas jag det. Det vore ju förskräcklig annars. Har fått veta i efterhand att Johan med ville att det skulle vara en tjej. Vilken tur vi hade :)
 
Trots den lilla olyckan så var jag i stallet varje dag ända fram till förlossningen. Har lite svårt att sitta still, som sagt. När vi hade passerat dagen D, så blev det lite segt att vänta. Det kändes som jag skulle ha magen kvar för alltid. Och det var iofs inte såå jobbigt. Jag blev ju inte så ofantligt stor, behövde aldrig hjälp upp ur säng eller soffa, eller med kläder eller skor. Hade heller aldrig några förvärkar eller smärtor överhuvudtaget. Johan fick dock massera mina trötta fötter om kvällarna ;)

En vecka innan förlossningen

Kvällen då vi åkte in, bara några timmar kvar..

 

Vi tog en dag i taget och ett par dagar senare var det till slut dags för vårt lilla underverk att komma till världen. Helt fantastiskt!! Men det blir en annan berättelse :)

 

#happybaby

Öppna förskolan - vilken succé!!
Vi var där i våras flera gånger, men då var ju fröken så liten och kunde inte riktigt ta till sig allt, även om hon tittade på alla andra bebisar med stora ögon. Nu har det varit sommaruppehåll men nu öppnat igen så idag, i samband med BVC-besöket, så passade vi på att vara där ett par timmar.
 
Åkte dit runt niotiden, och det är då eller strax efter som Frejsan brukar sova förmiddag. Hon blev lite trött i bilen på väg dit och var lite lätt sömnig när vi kom fram. Det var krama mamma och titta lite blygt på alla andra i cirka tre minuter, sedan full fart hela förmiddagen!! Satte ner henne på golvet och hon lekte med allt och alla hur fint som helst. Skrattade och busade och flirtade med alla, vuxna som barn. Fick slita henne därifrån när set var dags att träffa Fia, vår BVC-sköterska.
 
Dagens facit blev 10055g och 72cm! Stora tjejen växt nästan 5cm sedan sist. Inte underligt att kläderna inte passar längre.
Det var även hörseltest idag, och det gick galant. Hon hör ju allt, det visste vi redan ;) Hon var lika glad där inne och helt fascinerad av Fia och allt hon gjorde.
 
Efter besöket var resten av barnen på sångsamling, och jag tänkte att vi hoppar över den och försöker vila lite istället. Tänkte jag alltså. Inte Freja. Vi är inte hemma utan på det här roliga stället, så då ska man inte vila, utan leka! Så hon lekte på där, i några timmar till. Jag hade inte planerat att vi skulle vara där jättelänge, så hade ingen mat med åt stumpan. Så strax efter lunch fick vi ge oss av, eftersom jag skulle in på affären en sväng och hon hade inte ätit sedan halv nio. Hon brukar vanligtvis vara utsvulten vid tolv då, men idag verkade hon varken känna hunger eller trötthet! Hon var på topphumör hela tiden, helt uppe i varv! Efter en stund på Ica så var dock ögonlocken sååå tunga, och tillslut så slocknade hon en liten stund, tills jag satte henne i bilen igen. Fortfarande hur glad som helst..
 
Hem och stoppa i mig själv och henne lunch. God aptit och bara tokar sig.. Efter maten tog vi vår vanliga promenad ner till stallet. Det började mörkna på och hörde några åsksmällar. Lät dock som de var långt borta och inget regn.. förän vi kommit halvvägs.. då öppnar himlen sig!! Fram med regnskyddet och småspringer så gott jag kan med mitt knä. Frejsan sticker fram huvudet och tjuter av skratt när det regnar mitt i ansiktet på henne.
 

Vi blev dygnsura båda två så stannade bara en kortis i stallet medan regnet gav sig lite. Sedan gick vi hemåt igen och bytte kläder. Freja var fortfarande vid gott mod och lekte för sig själv en stund på golvet medan jag städade. Strax före tre fick hon mellis och sedan konstaterade jag att nu måste hon ju vara trött. Lade henne i vagnen och hon somnade på en minut och sov tre (!) timmar! Och hade förmodligen sovit en stund till om jag inte väckt henne.. Brukar aldrig väcka henne när hon sover men nu började det närma sig kvällen och vill ju inte heller störa nattsömnen för mycket.
 
Freja vaknade glad och nöjd och fick kvällsmat av pappa. Lekte sedan med honom tills det var dags för kvällsgröten.. Gröt, ny blöja och pyjamas, borsta tänder, amma, leka lite, i säng.. Det vanliga liksom :)
Vilken dag!!
Fler såna, tack!
Bara att ta sig in till öppna förskolan alltså.. Det bådar ju gott för kommande dagistider. Men det är ju långt kvar dit så det hinner väl ändras flera gånger om..
 
Själv har jag för tillfället nån sorts nackspärr.. Låg på golvet igår och gjorde benlyft. Antar att det är därför, har hänt förut.. Borde lära mig att värma upp bättre. Men lite svårt att bli varm i hela kroppen när man inte kan röra sig ordentligt. Får väl försöka veva på lite iaf innan nästa gång. Nu het vetepåse och en kopp te. Varm ute och inne! Borde göra susen!
 

Trevlig helg från oss till Er :)

Kvällsätare?

Ofta blir man ju sugen på allt möjligt gott sådär på kvällningen. Jag har hittat det perfekta botemedlet (iaf för mig)! Har börjat att borsta tänderna på mig själv samtidigt som jag gör det på Freja, alltså runt åttatiden på kvällen. Och med rena tänder vill man ju inte stoppa massa onyttigheter i munnen. Slut på gottandet! :)
 

Kontraster

Ingen dag är den andre lik i det här livet. Och tur är väl det.. Idag har Freja varit glad hela dagen. Men så har hennes far varit hemma större delen av dagen oxå. Och likaså hennes bror. Hon älskar dem båda två, och de behöver bara visa sig för att hon ska bli glad. En annan får kämpa och hitta på det ena skojet efter det andra. Men, men det får väl vara så. Hon blir väl trött på sin gamla mamma efter varje timme på dygnet varje dag i åtta månader. Man behöver komma ifrån varandra ibland. Iaf en liten stund. Ett par timmar sen längtar man igen, hur jobbigt det än kan vara. Men som sagt, idag - solstråle.

Till och med kvällsgröten gick i utan pip. Eller nja, tyst är hon ju aldrig, men mest skratt och tok. Och det får det gärna vara.
Jag tänkte mycket på det idag hur jag själv är i olika situationer. Det är säkert mitt fel oxå att hon blir kinkig. På eftermiddagarna blir jag det nämligen själv. Trött, känner av knät, ont i höften, slut på idéer, kanske ätit dåligt.. Ja så blir det som det blir..
Hon blir ju inte direkt lugnare och lugnare heller. Nån slags ål-krypning som går i hundraåttio. Och så klättra på allt. Försöker resa sig mot allt, och ramlar mest hela tiden. Ledsen stund och sedan full fart igen ;)

I helgen hade vi besök av syster-moster Ellen och sötaste lillkusin Astrid. Vi hade lite mys, gick på promenad och på söndagen tog vi hand om hästarna. Jag "tvingade" (ja det var väl inte direkt svårt) upp syrran på hästryggen en sväng medan jag tog hand om tjejerna. Hon hade visst saknat det.. Hon har ju varit lika biten som jag :) Så det får gärna bli fler gånger!

Freja och Astrid kommer nog bli fina kompisar när de blir lite äldre. Just nu tittar de mest på varandra och Frejsan vill ju gärna känna och pussa men hon kan ju dock vara lite hårdhänt. Ska bli jätteskoj och se dem växa upp. Även om det skiljer en hel del (4 månader) nu, så kommer de ju vara jämngamla sen..

Passade på att ta en del fina kort på lilla Astrid. Snällaste och vackraste gullungen ever!

Det känns att sommaren är på väg att ta slut. Det blir kallare på nätterna och mörkt om kvällarna. Idag har vi dock haft strålande sol och jättefint. Grabbarna passade på att spela lite softtennis, Molle hjälpte till såklart och Freja tittade på. Undertecknad fick rensa ogräs och äta plommon. Fair ;)

Utbrott!

Min lilla älskling har humör. Kan man lugnt säga. Ja.
 
De sa redan på bb att ja, när hon blir hungrig så blir väldigt hungrig, väldigt fort! Den lilla egenskapen har hon ärvt av sin käre far. Karlsson-hungern är vida (ö)känd.. De sa även att hon hade väldiga röstresurser.. Det har nog alla som kommit i närheten märkt.. Både när hon är glad och arg.
 
Denna kvällen har Johan varit på trav, och jag har fått roa fröken bäst det har gått. Hon fick ett långt bad, som hon gillar, för att fördriva tiden fram till grötdags. Det märks på henne när hon börjar bli hungrig och vanligtvis så underhåller Johan henne medan jag fixar gröten. Nu var ju dock inte han hemma, så jag började en stund innan jag trodde att hon skulle bli hungrig för att undvika krisen.. Men jo, hej du.
 
Satte henne i sin stol och tog fram lite saker hon kunde pyssla med. Gick en meter ifrån henne och hon började tokskrika! På en sekund! Försökte prata med henne samtidigt som jag gjorde gröt men det var ju kört.. Hon blev helt hysterisk! När gröten var klar fick jag försöka få kontakt med henne och trösta henne så pass att hon fattade att hon skulle få mat. Hon lugnade sig och jag kunde börja mata. Och fort ska det gå. Hinner knappt fylla på skeden mellan tuggorna innan hon blir arg igen. Så är det varje kväll. Och det är inte direkt så att hon har svultit innan. Kan vara nån timme sedan hon fick kvällsmat bara..
 
Ja hon gnällde och åt om vart annat, fick i sig ungefär halva portionen innan nästa utbrott kom. Hon började klia sig i munnen för att sedan klia ögonen. Självklart är det inte så skönt med blåbärsgröt hela ögonen så hon blir jätteledsen. Försöker jag göra rent eller ta bort hennes händer blir det ännu värre. Jag vet dessutom att hon måste äta mer och bli mätt för att sova bra så försökte få i henne lite till, och hon brukar alltid ta emot sin gröt, men den här kvällen var det helt kört. Hysterisk unge!!
 
Nu blev det inte roligt alls. Försökte trösta och lugna. Totalt hysterisk. Avvaktade lite för att se om hon lugnade ner sig. Det gjorde hon inte. Hon skrek som en tok och tappade till slut nästan rösten. Plockade upp henne och provade alla trix som finns. Inget hjälper. Hon är så jävla arg och ledsen och helt okontaktbar. Går runt med henne hit och dit och tänker att nångång måste hon ju ge sig. Får nästan panik till slut. Ingenting hjälper!!!
 
Vad gör man?!?!
 
Det här är ju lite komiskt, synd att jag inte tänkte på det tidigare.. Tog fram paddan och satte på "jag är en gummibjörn" på högsta volym.
 
Freja blev tyst. Åt upp sin gröt. Borstade tänderna. Tittade lite på allsång på Skansen. Ammade. Lekte en stund i sin säng. Somnade.
 

Vilken lättnad att det slutade väl. Att inte kunna trösta sitt barn är nog bland det jobbigaste som finns. Fy fan.
 
Hon är världens gladaste, underbaraste lilla ängel nästan jämt. Men när hon blir arg så blir hon det med besked.
 

Bebiskläder

Idag fick jag lov att beställa hem lite kläder åt Freja. Det är väldigt sällan jag lägger ner några större summor på kläder åt henne, det mesta är ärvt, tillskänkt eller köpt från tradera eller blocket. Men man fastnar ju för vissa märken och ibland måste hon ju få något extra. När hon var mindre så var Newbiekläderna från Kappahl en stor favorit! Så mysiga och fina!
 

 
Nu börjar de dock bli i minsta laget, så denna beställning blev istället från Lundmyr of Sweden! De flesta har säkert sett deras fina kläder som det står till exempel älskling eller sötnos på. Deras kläder finns ju oxå från pytteliten men sedan även i större storlekar.. Det fanns nu en del till utförsäljning på allt för föräldrar så då passade jag på :) Hon växer så det knakar och har nu börjat använda stl 80!
 

 

Äta bör man!

En del nyttigt, en del mindre nyttigt, allt gott :)

Broccolipaj med broccoli, purjolök och bacon, så enkelt och så gott

Sallad med det vanliga ;)

Bulgur, chorizo, rödlök, paprika. Serveras med sweetchilisås.

Massor med smaker!

I brist på filmjölk blev det bröd bakat på yoghurt.

I sötaste laget men godkänt!

Sonen i huset lagat kvällsmat de luxe!

Myskväll med syrran.

Avokado, räkor, bröd, baconlindade dadlar och färsk sparris!

Ananaskaka med cocostopping

Kasslergryta med svamp, lök, gräslök, dijonsenap och crème fraîche..