11450g väger tjorven nu. Viktkurvan har planat ut lite som sig bör. Hon är 76,5 cm lång, och huvudmåttet har jag som vanligt förträngt men det hade oxå planat ut och var helt normalt. Hon har fått fem tänder som är framme helt och tre till som precis håller på att bryta igenom.
Hon testade lite saker för att se vad hon kan, så som pincettgreppet, klappa händer, slå klossar mot varandra, peka på lampa, mamma osv.. Bästa Freja gjorde ju såklart allt med bravur! Jag vet att de utvecklas olika och att det inte är någon panik med något av det. Men ändå.. Stolt som en tupp blir man ju! Och lika ledsen blir man när hon ska få de elaka sprutorna i benen. Det är så hemskt att hålla fast henne och tvinga henne till det. Tur det går över fort! Snacka om att man förstår föräldrarna som nästan bryter ihop när vi ska söva deras små barn på operation, och de vill såklart inte ligga still så man måste hålla fast dem i några sekunder innan gasen tar.. Så tufft! Alltså tufft som i jobbigt. Inte tufft som i coolt, om nån nu trodde det.
Stumpan blev dock glad fort igen och fick leka med de andra barnen på öppna förskolan. Så intressant att sitta och titta på hur hon (och de andra) beter sig. Vissa vill ju ta och känna på varandra och börja leka lite så smått. Freja är lite mer försiktig. Hon har inga problem med att ta kontakt men tycker inte om när de kommer med sina händer i ansiktet på henne. Hon vill mera ta hand om de som är mindre, pussa lite på dem, "klä på dem kläder" och ge dem leksaker och låtsasmat och annat. Så himla gullig. Kommer bli en riktig dockmamma tror jag..
I övrigt så går hon ju nu, ganska obehindrat men lite vingligt. Hon kryper så gott som aldrig längre utan vill stå på fötterna eller bäras. En riktigt kläng-period nu verkar det som, som började med då hon blev sjuk för någon vecka sedan. Hon leker helst med saker som inte är ämnad för lek egentligen kanske. Värmeljus är en favorit (inte brinnande!;p), mobiltelefoner, skor, toalettpapper, gummisnoddar och en hel del annat smått och gott.. Hon kan säga hej, mamma och pappa, vinkar hejdå, pekar på klocka, lampa, mamma, pappa, kisse, vovve, boll och kanske några till saker jag glömt. Hon kramas och pussas, klappar händerna, dansar och sjunger och spelar apa och leker tittut. Har även kommit på att man kan "låtsas"och plockar ibland upp osynliga saker från golvet och ger oss.
Hon är väldigt beroende av sina rutiner när det gäller mat och sömn och protesterar högt om det inte blir som hon tänkt sig.. Hennes "schema" ser nu ut ungefär så här:
7.30 Vakna, äta frukost - gröt, smörgås och frukt
11.15 Lunch - vanlig mat
11.45 Sova en timme (längre om hon vill och behöver)
13.30 Mellis - nån frukt
15.00 Mellis igen - oftast turkisk yoghurt med fruktmos
16.45 Middag - vanlig mat
19.00 Gröt
19.30 Godnatt
Så ser det ut hos oss just nu. Och det funkar väldigt bra just nu. Man sätter henne i sängen, säger godnatt och går ut, så lägger hon sig själv och somnar inom fem minuter. Protesterar ytterst sällan, och vi de tillfällena behöver hon bara klappas om lite så är det inga problem.
Hon äter så gott som vad som helst, tex spaghetti och köttfärssås, lasagne, paj (broccoli är favoriten), köttbullar och mos, makaroner och korv, ris och korvstroganoff, alla sorters fisk och mycket mer. Vanlig mat helt enkelt. Burkmat blir det allt mer sällan och vid de tillfällena blir det oftast lax som verkar vara det som funkar just nu.. Hon hjälper gärna till att mata både sig själv och oss andra, får inte riktigt till det med maten på skeden men det kommer mer och mer. Ärtor, majs, brö, frukt och allt annat som går att plocka äter hon ju själv..
På förmiddagarna är vi oftast inne och leker och jag försöker sköta hemmet lite med hennes "hjälp". Vissa dagar åker vi till öppna förskolan eller till något att spännande ställe. Efter lunch sover hon ju och jag har min lyxtimme med vila, läsa, se en halv film eller nåt sådant. Gör lite nytta ibland med ;)
På eftermiddagen är vi nästan alltid ute, på tomten, i lekparken, i stallet och/eller på promenad.. Sedan kommer hennes pappa hem (om han inte är på trav) och roar henne en stund lagom till jag börjar med maten. Så lite lek igen, ibland bad, och sedan gröt och godnatt.
Livet med en ettåring är spännande, härligt, påfrestande, jobbigt och alldeles underbart! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar