måndag 20 augusti 2012

Back in the days..

Jag fastnar så mycket i olika bloggar och på olika sidor så jag får ingenting gjort om kvällarna. Iofs rätt så skönt att bara sitta och slappa men man kunde ju nångång lägga ifrån sig paddan och umgås med sambon eller göra nån nytta kanske.
 
Nåja.. Igår fastnade jag på denna duktiga tjejs blogg. Hon har en före detta kallblodstravare som nu går dressyr ända upp i medelsvår! Vilket jobb hon lagt ner! Helt makalöst! Jag var nöjd när jag kom till start i L:C med min gamle Jutzy som jag kämpade med i så många år. Hårfin skillnad, eller? ;)
 
Men vad jag saknar att rida, det inser jag varje dag nu för tiden. Det brukar vara så speciellt när hösten närmar sig. Man får nya kataloger hem med fina ridkläder och snygga saker till hästarna med. Det blir så fint och klart ute, fina färger i träden så småningom och härlig luft så hästarna blir pigga och glada. Så mysigt att ge sig ut på en ridtur. Frysa lite smått när man ger sig iväg och sedan bli varm av ansträngningen och då svalka sig igen av fartvindarna. Sedan komma in igen, pyssla om kusen och ge honom mat. Höra hästarna äta hö, hur rogivande är inte det.. Ja det gör jag väl varje dag, hör hästarna äta hö alltså, men ändå. Jag saknar det ändå.
 
Jag undrar om jag nånsin kommer kunna rida igen. Nån dag måste jag nog offra mig och ta en tur. Det får bli när jag slutat amma så jag kan stoppa i mig rejält med smärtisar dagarna efter.. :(
 
Tänk på den tiden när Ellen och jag red nästan varenda dag. I ur och skur, ute på gamle russ-araben Tarib och fjordingen Filur. Senare blev det travarna Judge Dredd och Cadett Qui och en hel hög till med tokiga djur. Vi red vilse hundra gånger om, jag var envis och trodde jag visste vägen, syrran började gråta för hon blev så arg och vi blev osams på obestämd tid. Hästarna tappade skor och vi höll på att sjunka i myrarna och fastna mellan stockar och sten. Vi trillade av titt som tätt och red i skengalopp uppför Lekombergsbacken. "Fille" rymde varje dag och åt upp allt han kom över. Vi blev jagade av huliganen Felino genom hagen och vi tog hand om kvigor och tjurar och åkte mjölkbil hem på kvällarna. Vi klättrade och hoppade på höskullen - och på den tiden hade man riktigt hö! Det var tider det! :)
 

4 kommentarer:

  1. Glöm nu inte att vi byggde terrängbana i skogen och att du dängde en yxa i skallen på mig, eller när vi var ute på 1 veckas långritt med sadelväskor och hela balunsen... Alla bromsbett, när vi har simmat med kusarna, byggt beteshagar, anordnat ridläger.. Herregud vi skulle ha haft videodagbok... Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja den där yxan glömmer man väl inte i första taget ;) vet inte om jag hade velat sett den videon.. Kunde ju varit kul å se alla avkastningar Fille gjorde iofs.. ;)

      Radera
  2. Tänk att ni fick hålla på så där!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å vi blev nästan helt normala ändå ;)

      Radera