Ojdå

Vilken dag det var igår! Bäst och sämst, upp och ner, hit och dit!
Freja sov som en ängel på natten, 11,5 timmar! Jag sov jättedåligt, typiskt nog. Alldeles för varmt och obekvämt. Nåja, sluppit resa mig ur sängen så då funkar det ändå.
 
Vi hade bestämt träff på Ikea med Birgitta och lilla Nellie så det var bara att göra oss iordning och ta teskeden på en tur till Västerås! Freja sov exakt som jag hade räknat ut, nästan hela vägen dit, en halvtimme på minuten.
 
Ikea var sig likt. Jag hade värmeljus på min inköpslista och tänkte inte komma hem med något mer. Jag höll min plan nästan hela dagen. Tills jag hittade just det soffbordet som vi tänkt och köpa för halva priset i fyndhörnan. Ytterst lite kantstött om man tittade noggrant på ena sidan, annars helt ok. Efter många om och men så blev det mitt.
 
Nöjda med dagen, mätta och belåtna, några hundralappar fattigare, tjejerna har lekt i barnhörnan och sedan somnat i vagnarna. Bara att bege sig hemåt alltså.

Hmm, nåt som är fel med den här bilden? :)




Skulle då lasta över Frejsan lite smidigt i bilen så hon inte vaknar. WTF! Nyckeln funkar inte!? Låste upp med den i dörren istället.. Men centrallåset funkar ändå inte!? Öppnar dörren, hör ett välbekant pip.. Alltså det lilla pipet som varnar för att lyset är på. Jahaja. Perfekt! Har nånstans i bakhuvudet att jag ryckte ur nyckeln från passagerarsidan efter att jag lastade ur Freja och vagnen. Alltså pep det inte då. Smart! Provar starta bilen som naturligtvis är helt död. Wonderful!
 
Så där ja, nu fick det bli lite kvinnor kan. Birgitta fick trixa sig in med sin bil på gångbanan så vi kunde starta med hjälp av hennes. Jag har ju faktiskt startkablar i bilen, kors i taket! Det där fixade ju vi hur lätt som helst. Vi hade inga problem alls att hitta batterierna, nejdå, och sedan visste vi precis hur vi skulle koppla kablarna, jajjemän! Och så startade lille bilen så fint!
 
Hemåt bar det, jag låg bakom en rad bilar och vi låg väl strax över hundrastrecket, då det kommer en fartkamera. Eftersom det var nittioväg så tyckte jag det var konstigt att ingen bromsade, folk brukar ju få panik när de kommer. Men eftersom det inte blinkade så tänkte jag att den är väl inte på. Saktade ändå ner lite för sakens skull och låg iaf under hundra. Vad händer!? Självklart.. Flash!! Precis när passerar så får jag en fin blixt mitt i ögat! Märkligt, eftersom de framför körde fortare, och dessutom hade jag nästan passerat kameran när det blixtrade. Ska bli väldigt intressant och se om jag får hem nåt fint brev.. 14 år har jag klarat mig, så kanske var dags nu då. I så fall är jag nog värd det så ska inte gnälla. Men ändå, lite onödigt..
 
Hem kom vi utan flera missöden och det blev lite utelek med Frejsan innan vi gick in och lagade mat. Hann oxå med en sväng in till dansen för lite träning innan det blev en film i soffan med darlingen. Det var den dagen det!